Vi intervjuade doktorand Taylan Kilinc om hans arbete inom delprojekt 8 vid namn ”Cirkulära affärsmodeller för den gröna omställningen”.
Vad handlar delprojektet om?
Vårt delprojekt fokuserar på att forska om cirkulära affärsmodeller som stöder gröna omställningar, med betoning på ekosystemperspektivet. Målet är att generera kunskap om hur dessa modeller kan driva övergången till hållbara metoder genom att involvera olika intressenter från olika sektorer. Dessutom syftar projektet till att utveckla ramverk för att skapa cirkulära affärsmodeller genom att arbeta nära industripartners och samtidigt utforska frontierteknologiernas roll i deras implementering.
Vilka specifika problem försöker du att lösa?
De huvudsakliga problemen är att identifiera flaskhalsarna som företag möter, förstå hur olika tekniker kan underlätta denna övergång och effekten av dessa modeller genom nära kontakt med industripraktiker. Målet är att stödja företag i att anta cirkulära metoder och göra det på ett sätt som är integrerat med det bredare ekosystemet för att säkerställa ett effektivt tillvägagångssätt för hållbarhet.
Hur spelar digitala teknologier in i implementeringen av cirkulära affärsmodeller?
Digitala eller Industri 4.0- eller frontierteknologier är avgörande för implementeringen av cirkulära affärsmodeller eftersom de möjliggör spårning, analys, optimering i resursflöden inom och mellan affärsprocesser. Till exempel kan digitala plattformar underlätta delning och transparens av resurser, prediktiv analys kan optimera produktlivscykler, och Internet of Things-enheter kan övervaka resursanvändning och rörelser i realtid. Dessa teknologier gör det möjligt att implementera mer praktiska och effektiva cirkulära strategier där den mänskliga kognitionen brister, vilket minskar avfall och förbättrar hållbarhetsresultat. Dessutom stöder de skapandet av nya affärsmodeller, såsom de rörande produkt-som-tjänst eller delningsekonomiprinciper, som är nära relaterade till den cirkulära ekonomin.
Vilka kriterier används för att bedöma effekten av cirkulära affärsmodeller?
De kriterier vi främst tar hänsyn till är miljömässiga, ekonomiska och sociala indikatorer. Som jag nämnde tidigare kan dessa innefatta att mäta minskningen av resursförbrukning, minskningen av koldioxidutsläpp, den ekonomiska hållbarheten och lönsamheten för cirkulära modeller, och de sociala fördelarna som jobbskapande, samhällsengagemang eller mer meningsfulla insatser i arbeten och företag. Kriterierna kommer troligen också att inkludera motståndskraft, anpassningsförmåga och livskraft för dessa affärsmodeller i förhållande till föränderliga miljömässiga och ekonomiska förhållanden, samt deras bidrag till ekosystemets funktion och hållbarhet.
Vad har du upptäckt hittills i din forskning och vilka resultat förväntar du dig i framtiden?
Hittills har min forskning belyst potentialen för frontierteknologier att i betydande grad åtgärda hållbarhetsluckor, mestadels när det gäller att optimera resursanvändning och möjliggöra nya former av värdeskapande. Vi har också identifierat flera viktiga utmaningar som företag står inför, såsom brist på strukturerade ramverk och att förstå industrins ständigt föränderlighet. I framtiden förväntar vi oss att utveckla mer konkreta ramverk, verktyg och modeller som företag kan använda för att bedöma och implementera cirkulära modeller, och att demonstrera de konkreta fördelarna med dessa modeller i verkliga miljöer.
Vilka utmaningar har du stött på i ditt arbete?
En av de främsta utmaningarna vi har stött på är att många företag fortfarande är obekanta med cirkulära metoder och kan vara motvilliga till förändring, särskilt när de uppfattar övergången som kostsam och krävande. En annan utmaning verkar vara behovet av ekosystem-samarbete. Vi vet att det är avgörande för framgång, men att samordna mellan olika sektorer, hantera tillitsfrågor och övertyga intressenter kan vara svårt. Dessutom, kanske den sista stora utmaningen hittills, är att hitta mogna användningsfall när det gäller att tillämpa frontierteknologier för att hantera sådana affärsutmaningar.
Hur ser du på cirkulära affärsmodellers påverkar på företag och industrier i framtiden?
Jag tror att det har potentialen att avsevärt förändra industrins framtid genom att flytta fokus från traditionella linjära konsumtionsmönster till betydligt mer hållbara metoder som prioriterar resurseffektivitet, avfalls- och koldioxidminskning, långsiktig hållbarhet och till och med att hitta nya extraordinära sätt att möta behov mer hållbart.
När dessa modeller blir mer utbredda kommer företag att verka inom mer sammanlänkade ekosystem där samarbete och resursdelning blir normen. Detta kan leda till utvecklingen av nya industrier och affärsmöjligheter med fokus på hållbarhet, samt en grundläggande förändring av hur värde uppfattas i ekonomin. Jag tror också att företag som antar cirkulära modeller kommer att vara mer motståndskraftiga och förberedda inför miljömässiga och ekonomiska utmaningar, vilket kommer att hjälpa dem att positionera sig för långsiktig framgång.
Har ni några företag knutna till arbetet?
Ja, vi samarbetar med flera industripartners som en del av projektet. Dessa samarbeten ger intressanta praktiska insikter och hjälper oss att utveckla tillämpliga teoretiska modeller. Genom att arbeta med företag som redan experimenterar med eller är intresserade av cirkulära affärsmodeller strävar vi efter att överbrygga gapet mellan teori och praktik. På så sätt tror vi att vår forskning har verklig relevans och påverkan.