Energismart odling och återvinning av spillvärme

 

Vi intervjuade doktoranden Christoffer Alenius om hans arbete inom delprojektet Energismart odling och återvinning av spillvärme. Christoffer är verksam inom området Energiteknik på Luleå tekniska universitet. Hans forskning fokuserar på att utnyttja spillvärme från serverhallar för att driva växthus, som även fungerar som utbildningslokaler och resurser för lokal grönsaksproduktion. 


Vad handlar delprojektet om?

Projektet handlar om att hitta energilösningar och effektivisera värmeåteranvändning mellan industriella parter som i regel inte samarbetar annars. Detta koncept kallas för industriell energisymbios. Arbetet handlar konkret om energisymbiosen mellan växthusodlingar och datacenter i norr.

 

Vilka synergier ser du mellan olika branscher när det gäller energismart odling och återvinning av spillvärme?

Spillvärme går att återanvända från i stort sett vilken bransch som helst som har det som restprodukt. Användningsområdet bestäms dock av vilken temperatur som värmen har. Växthus kräver generellt låga temperaturer.  Varm luft på ungefär 30–40 °C skulle därför duga. Datacenter har väldigt stora krav på kylning, för att inte skada IT-utrustningen. Dessa räknas därför som en stor producent av lågvärdig värme, som oftast bara släpps ut i tomma luften. Vilket inte är särskilt  resurseffektivt. Om vi betraktar ett datacenter och ett växthus som delar av ett energisystem, använder vi då ett växthus som värmesänka till datacentret förlänger vi livscykeln för varje energienhet och då minskar vi det totala energibehovet för hela energisystemet.

 

Vilka utmaningar tror du att vi kan möta när vi implementerar energismart odling och återvinning av spillvärme, och hur kan dessa utmaningar övervinnas? 

Ett av de stora hindren med energisymbios är att väldigt få vet hur man effektivt upprättar detta. Det krävs bra kommunikation mellan aktörer och effektiv infrastruktur för att transportera energin. När det gäller energisymbios mellan datacenter och växthus är det viktigt att behoven från båda parterna möts. Är datacentret och växthuset dimensionerat korrekt för varandra? Finns det problem som kan uppstå som någon av parterna behöver vara beredd på? Bra planering är grunden för ett effektivt samarbete.

En annan utmaning är de olika typerna av kylning som finns. Att använda sig av frikylning till datacenter här i norr är väldigt vanligt. Då låter man uteluften flöda över processorerna. Detta är i regel ett enkelt sätt att kyla på, och luft är även ett enkelt medium att transportera till närliggande byggnader. Datacenter kan dock använda en rad andra kylmetoder. Väldigt lite forskning har gjorts angående energisymbios mellan växthus och vätskekylda datacenter. Detta skulle därför kräva en större insats för att ta reda på hur pass användbar denna restvärme är för det ändamålet.
 

Vilka resultat hoppas ni uppnå?  

Vi hoppas kunna få svar på:

·       Hur man effektivt upprättar en energisymbios.

·       Vilka konsekvenser energibesparingsåtgärder i växthus och varierande effektanvändning har för energisymbiosen.

·       Vilka andra kylmetoder till datacenter, utöver frikylning, som går att använda som värmekälla till växthus.