Vi har intervjuat Alma Fahlén Hammar, doktorand inom Avfallsteknik vid Luleå tekniska universitet, angående delprojekt 4 inom Green Transition North. Detta delprojekt fokuserar på framställning av biovätgas med syftet att utforska potentialen för ökad biometanproduktion i regionen.
Berätta kort om dig själv och hur det kom sig att du började att doktorera.
Det är en ganska lång kedja av händelser. Jag är en färsk civilingenjör i bioteknik som tog examen från Lunds Tekniska Högskola i slutet av 2023 men som ursprungligen kommer från Göteborgstrakten. Det var kärlek och nyfikenhet som ledde mig till doktorandtjänsten på LTU. Det började med att min partner fick ett jobb i Gällivare hösten 2022, vilket gjorde att jag sökte efter examensarbeten inom mina intressen i norra Sverige. Jag kom i kontakt med Lumire och skrev min masteruppsats om biogas samt bodde i Luleå mellan februari och juni 2023. Eftersom jag var i slutet av min utbildning funderade jag på min framtid och sökte jobb under den perioden, samtidigt som min handledare på Lumire tipsade om att en doktorandtjänst relaterad till just biogas skulle utlysas på LTU. Jag hade aldrig funderat kring att doktorera innan, utan var inställd på att söka mig till industrin men möjligheten att få jobba vidare med ett ämne som jag tycker är väldigt intressant och äventyret att flytta till Norrbotten lockade. Det var en möjlighet till lärande, både gällande ämnesfördjupning och självutveckling, som jag helt enkelt inte kunde motstå. Därför sökte jag tjänsten och i slutet av september skickade jag 22 flyttkartonger på posten och färdades hela tågsträckan från Malmö till Luleå. Tyvärr har jag återigen ett långdistansförhållande eftersom min kärlek är i Göteborg för att avsluta sina studier. Men jag blir ju kvar ett tag så han har tid att flytta upp igen.
Vad handlar delprojekt 4 om "Framställning av biovätgas"?
Projektet handlar om att diversifiera vätgasproduktionen med hjälp av biovätgas, vilket är vätgas som har ett biologiskt ursprung. I detta projekt ligger fokus på biometan som en källa till vätgas. Biometan utgör en huvudsaklig del av biogas, som förenklat är en gasblandning som produceras från mikrobiologisk nedbrytning av organiskt material i en syrefri miljö. Exempel på organiska substrat är restströmmarna matavfall, avloppsslam och gödsel. Biometan är ett fossilfritt energislag i sig, men efterfrågan på väte ökar och därför skulle biometan kunna utgöra en källa till biovätgas.
I arbetet ska lokala möjligheter för en utökad biometanproduktion undersökas och en del består av att se över tillgången på och till substrat för att lokalt kunna intensifiera biogasproduktionen. En annan del av arbetet kan vara att undersöka själva driftsättet av biogasprocessen för att på så vis kunna påverka den slutliga biometanmängden. Generellt kan sägas att projektet handlar om att undersöka hur lokala resurser kan mobiliseras och förvaltas på ett lämpligt sätt.
Varför har ni valt att fokusera på just detta område?
Intresset för vätgasen växer och den förväntas vara en energiresurs av stor vikt i den gröna omställningen. Övergången från fossila energikällor ställer höga krav på tillgången till alternativ energi och för att klara omställningen behövs alla tillskott av fossilfri energi som kan fås. Att undersöka ett fossilfritt energislag, som också kan vara en källa till vätgas, kan underlätta och stötta övergången till fossilfria tekniker och därför kan det vara viktigt att undersöka flera olika vägar till mer vätgas.
Har ni någon industriell partner och/eller mindre företag knutet till delprojektet ännu?
Det primära samarbetet sker idag med flera företag som har lokal anknytning och då tydligast Lumire (Luleå Miljöresurs AB) men även AFRY, H2 North och Uniper är anknutna till projektet. Kanske ansluter fler intressenter över tid, vi får väl se!
Vilka resultat hoppas ni på att uppnå?
Förhoppningen är att arbetet ska vara till nytta för de aktörer som är involverade i projektet, samt samhället i stort, genom att tillgången till ett fossilfritt energislag utreds och eventuellt kan intensifieras. Önskan är att arbetet ska indikera vilka faktorer som är avgörande för att utöka och effektivisera rötningen av organiskt material.
Kan du säga något om möjliga utmaningar och hinder?
Svårt att säga i detta tidiga skede. Jag tänker att de allra flesta resultat, oavsett om de utifrån målbilden kan anses positiva eller negativa för någon aktör, kan användas för att säga något om vad som bör göras eller inte och att en ny process kan ta vid därifrån. Förhoppningsvis kan forskningen peka ut riktningen. Samtidigt finns i detta projekt ett tydligt samarbete mellan akademin och industrin där den gyllene vägen mellan teknisk innovation och ekonomisk och praktisk gångbarhet såklart kan tänkas ha viss inverkan på forskningens riktning. Cirkularitet är också en tung faktor kopplat till ämnet som ska in i avvägandet.
Vilka är möjliga fördelar för industrin och samhället?
För både industri och samhälle skulle arbetet kunna leda till ett förändrat omhändertagande av lokala resurser. I den bästa av världar kan mer fossilfri energi tillgängliggöras som en del i en cirkulär resursekonomi.